Minnen å historier

Flytta sa dom |  Västan | LjudTomten Truls | Får Bob släppa in? | Filmisar | Spårvagnen 
Hastighetsrör | Skandalen på myren | Västan 2 | Vart tog allt vägen? | Min kompis Peter
Första tiden på DW |  Tjejerna på myren  |  Klipp från "Ratten"  |  Kurragömma i källaren
Balkongen  |  Moppen  | Min hemliga Kärlek  |  Stort tack till Benny! |  Sommarjobb  
Trådförbindelsen  |  Hobbies |  Vinter-OS 1964  |  Gamla goda grannar  |  Barnkammarintrigen
Klädpoker på Myren  |  Påsklovet  |



LIVET RUNT SPÅRVAGNEN
- Arne i 31:an


Det var kostsamt, men roligt, att lägga 5-öringar å 2-öringar på spåret när spårvagnen kom. Pengen blev oval å tillplattad å varm att hålla i handen. Jag sparade pengarna i en låda hemma å hade dem kvar många år efteråt.
Det dunkade till rejält när vagnarna körde över. Sen kunde man lägga pinnar å spik på spåret också, med samma goda resultat. Spårvagnen var källan till mycket gott.

Små stenar på spåret var nästan ännu roligare, för det bara rök till när de liksom exploderade.

Ännu bättre var att lägga en hel rulle knallis på spåret. Det small så det ekade.

Bättre ändå var att lägga på bultpistolskott som florerade friskt i Fruängen på den tiden. Det var ju byggen överallt så bultpistolskott fanns det gott om i fickorna på vissa. Det small högt som pistolskott när spårvagnen kom. Men då började det bli lite läbbigt, för spårvagnschaffisen brukade stanna å jaga oss då vi med skräckblandad förtjustning remmade iväg nerför slänten och upp mot Hanna Paulis...



Det fanns en kiosk där vid stationen också. Å en korvgubbe som sålde kokta å grillade med bröd. Man fick hämta vatten till honom i en hink, å för det fick man ett grillat korvbröd med senap å ketchup.
Kiosken sålde cigg till småungarna för 25 öre styck. Kriminellt men uppskattat av en del notoriska tjuvrökare.
2 å 50 tog han för ett paket Commerce när de kom.

När de sen byggde perrongen till tunnelbanan så fanns det en lucka i kortgaveln längst ut mot Västertorp. Där kunde man krypa in å ligga å trycka å kolla på hjulen som forsade förbi framför näsan på en.

En annan sak man kunde trycka var egna returbiljetter. Alltså: om man tog en kulspetspenna å tog ur själva pennröret av gulmetall innerst, så var hålet i bakändan på röret exakt lika stort som hålen från biljettången som konduktörer å sedermera spärrvakter använde när de klippte biljetterna. Det var bara att vässa till kanten på röret så VIPS, hade man en egen biljettång. Det fina var att man kunde återanvända upphittade biljetter genom att klippa i rätt tid-ruta på biljetten så gick den att använda som returbiljett! Fiffigt...

Det var allt för idag...