Minnen å historier

ETT STORT TACK TILL BENNY!

av Lennart Bender



Fula fiskar?

Jag vet inte riktigt hur era morsor var. Egentligen. Men jag vet hur min var. Egentligen. Ja, EGENTLIGEN var det väl inget fel på henne, men…Det var ju så att vi aldrig fick göra det vi ville. Aldrig. Vi fick inte sticka iväg och bada i Älvsjöbadet tillexempel…aldrig…”det är för långt, för djupt, för farligt”.

Vi fick aldrig sticka till Långsjön (Lomping) och bada. Det var ”för långt, för djupt, för smutsigt, för farligt.” Mälarhöjdsbadet var ju inte ens att tänka på. (vilket vi inte bara gjorde, tänkte på alltså). Gömmaren? HA! Glöm det! Glömmaren.

Så när alla grabbarna drog i väg på diverse äventyr runt omkring, fick vi två, Bert och jag stanna hemma, pumpa cykeln, peta näsan och kanske dra till Persan. Persan.

På Personnevägen låg, och ligger, ett bad med en bassäng som har det imponerande djupet av 1,40 m. På det djupaste! Dit fick vi lulla i väg, när alla andra cyklade till Mälarhöjdsbadet, eller Älvsjöbadet eller Lomping, (de två första ställena med HOPPTORN) eller , lite senare, Gömmaren.

Nu var det ju så att vi inte alltid gjorde exakt det vi blev tillsagda att göra. Det hände understundom att vi faktiskt tog våra hojar och drog iväg till ovanstående ställen ändå.. Man var väl inte mer än barn!

Men, och det är ett stort men. Men, det fanns en person som kunde konsten att vända uppåner på tillvaron totalt. Det var Benny. Jag måste passa på att tacka dig Benny, för att du kämpade så otroligt med att ta alla sim-märken och livräddningsmärken och jag vet inte vad. Hade det inte varit för dig hade Bert och jag varit tvungna att ljuga vareviga dag. Nu slapp vi det.

-VAR har ni varit?? Var den stående frågan man fick när man dök upp lite sent till middagen och inte hade varit hemma sen 9-tiden på morgonen.

-Persan…det höll inte alltid…bara ibland. Men med Benny blev det annorlunda. Bara han var med fick vi sticka till Älvsjöbadet, till och med till Mälarhöjdsbadet. Och väl där, ja, väl där, kunde ju vad som helst inträffa. Vilket det också gjorde, inte bara en gång, utan massor av gånger. Jag säger bara: kanoter, fågelägg, kastspön, metspön, modellsegelbåtar, hopptorn och andra helt otroliga saker. Allt tack vare Benny och hans fenomenala simkunskap. Tack Benny för en massa härliga minnen kring såväl Flaten som Mälaren…