SKANDALEN PÅ MYREN
av Bob i 31:an

Eftersom den historia jag nu skall berätta är preskriberad sedan några årtionden törs jag återge den i alla sina intrikata detaljer.

Jag hade en veckopeng på cirka 2 kronor. Ett idogt samlande skulle småningom leda fram till inköp av en grundsats Märklintåg. Jag hade länge spanat på en sådan i leksaksaffärens skyltfönster. Grundsatsen kostade omkring 130 kronor. Med avbränningar för blandat smågodis, filmisar (se annan artikel) och annat som små pojkar ansåg tillhörde livets nödtorft, kunde möjligen 1 krona per vecka sparas mot det hägrande målet. Målet skulle således kunna uppnås om drygt två år – det föreföll som en ouppnåelig oändlighet…

Det borde finnas snabbare sätt att skaffa fram likvida medel. Sedan en tid pågick ett ränksmidande tillsammans med en noggrant utvald skara medbrottslingar. Snabba pengar skulle man kunna få tag i nere på Myren, i omklädningsrummet, närmare bestämt i fickorna på de kläder som hängde där, lämnade av icke ont anande idrottsutövare.

Dagen D var inne, vi gick ner på Myren, det skulle kunna bli en bra (lönsam) dag, det var mycket folk i aktion här och var, det skulle alltså finnas mycket kläder att vittja. Min delikata uppgift var att stå på trappan utanför dörren medan kumpanerna utförde sitt inkomstbringande värv. Jag skulle vissla om det kom någon. Någon kom och visslingen fastnade liksom i halsen och blev bara ett tomt blåsljud. Vi blev ertappade, hela ens värld rasade samman, förutom att man ju gick miste om en massa klingande mynt…

Mina föräldrar informerades och en grundlig rättegång avhölls i vår hall, med en dramatisk scenografi. Jag själv stod knästående på mammas sypuff, framför hallspegeln, mamma och pappa stod bakom och lutad mot väggen, väl synlig i hallspegeln, stod en mattpiskare i rotting. Pappa förde ordet, mamma grät och själv var jag stel som en pinne, darrande i hela min 9-åriga kropp, alltför vettskrämd för att gråta till och med. Jag minns orden alltför väl

”Nu gunstig junker säger du sanningen, annars…..” Han pekade demonstrativt mot mattpiskaren.

Sanningen kom fram i osammanhängande meningar. Dom avkunnades. Förutom utegångsförbud under någon vecka utfärdades böter. Jag fick till mamma och pappa betala alla mina dittills ihopsamlade medel, vilket då torde varit runt 100 kronor.

Det blev inget Märklintåg vid den tidpunkten. Mina föräldrar tyckte dock vid nästkommande födelsedag att jag haft straff nog, och köpte till min glädje ändå en grundsats!